Sen och kall vår tar kål på vintergröna växter

Foto: Emma Olevik

Årets rekordsena, kalla och torra vår har inte gått obemärkt förbi i trädgårdarna, iallafall inte i södra Sverige. Väldigt många vintergröna växter har blivit illa åtgångna, många kommer inte att repa sig.

Anledningen att just vintergröna växter som rododendron, lagerhägg (på bild ovan), buxbom och barrträd tar stryk är att när vårsolen börjar gassa på barr och blad uppstår avdunstning av vatten. Växten försöker kompensera detta genom att suga vatten från den frusna marken. När detta inte går blir resultatet att blad och barr torkar ut och blir bruna. I värsta fall kan hela växten frystorka och dö.

En som är innerligt trött på årets försenade vår är Henrik Zetterlund, botaniker på Göteborgs Botaniska Trädgård. Många växter i Botan har dött på grund av kylan och torkan, och Henrik säger i en artikel i GP att "det är den djävligaste våren någonsin" (läs artikeln här och inlägg på Henriks blogg här) och när man ser bruna, torra och döda växter runt om i trädgårdar är man böjd att hålla med honom. 

Foto: Emma Olevik
Vad kan man då göra för att rädda växterna från frystorkningsdöden? Inte mycket när de väl blivit skadade, men man kan förebygga skadorna genom att täcka över vintergröna växter när vårsolen börjar gassa och tjälen ännu är kvar i jorden. Täck med några lager vit fiberduk, skuggväv, ett gammalt lakan eller kanske granris och löv om det gäller markväxande vintergrönt som exempelvis vintergröna, Vinca minor.

Foto: Emma Olevik

Skadade, brunbrända grenar på buskar och perenner är bara att klippa bort, och så får man hoppas att det som är kvar av växten klarar att återhämta sig under sommarsäsongen.




Våga satsa på stora träd!



Som trädgårdsdesigner och trädgårdsmästare skulle jag vilja handleda och inspirera till att våga plantera träd i er trädgård och då träd som hunnit växa några år på plantskolan innan ni planterar dessa. Det finns fantastiska träd som passar i storlek till en villaträdgård.

/Madeleine Persson
Trädgårdsmästare & Trädgårdsdesigner




Flera av våra svenska träd blir stora. Men det finns sorter av dessa som blir helt lagom att plantera i en trädgård. De blir ca 4-6 meter höga och 3-5 meter breda. De fungerar fantastiskt bra som trädgårdens tak över en sittplats eller som en portal in i trädgården.





Istället för att köpa små exemplar av buskar och träd i plantskolan, som tar flera år på sig innan de ger det utseende och den känsla vi drömmer om till vår trädgård, vill jag slå ett slag för att satsa på lite större växtmaterial. Det handlar inte om att välja detta till hela sin trädgård utan prioritera efter funktion och förutsättningar. Allt har givetvis en prislapp, men får man hjälp att välja ett bra träd så är detta en mycket god investering.

Plantera träd
Plantering är som med allt hantverk, det är underarbetet som är det viktigaste. Ett träd kräver generellt en stor växtbädd där det kan breda ut sina rötter så att det står stadigt samt kan få tillgång till vatten och näring. Växtbädden bör hellre vara grund än djup och smal. I en för liten växtbädd blir träden stressade vilket gör dem mer mottagliga för sjukdomar och att de tappar löven tidigare på hösten. Man kan helt enkelt sammanfatta det som att träden mår bäst i en större jordvolym.




Gör så här vid plantering:
1. Gräv en stor grop, gärna fyrkantig. Det gynnar trädets rötter att söka sig vidare.
2. Placera trädet i mitten av gropen, utan kruka. Är jorden fluffig i gropen stampa till precis under rotklumpen så att trädet står stabilt.
3. Fyll på med jord 2/3 av rotklumpens höjd.
4. Fyll på med jord så att rotklumpen täcks.
5. Tryck till jorden så att det blir en vall runt gropen. Det hindrar att vatten rinner iväg vid vattning.
6. Vattna mycket!
7. Fyll på med jord om rötterna blir synliga.

TIPS!
Vid planteringen av trädet kan man sätta ner en bit ”avloppsrör” som når ner till rötterna. Fyll det med grus.  Sen är det bara att vattna i röret så kommer vattnet enkelt ner till rötterna.

Träd behöver stöd
Ett träd behöver stöd i början. Ca 2-3 år så att trädets rötter hinner etablera sig och trädet kommer att stå stabilt. Trädet har vuxit fast när man kan böja det utan att marken lyfts.
Det bästa uppbindningsmaterialet är sk juteband. De finns att köpa i trädgårdshandeln. Jutebanden är skonsamma och skadar inte stammen. Undvik plastband eller rep.
Placera stolparna en bit från trädet cirka 50 cm. Det beror lite på trädets storlek hur många stolpar som behövs. Ofta räcker två stolpar men träd större än 14-16 cm i stamomkrets, behöver tre stolpar.
Huvudstolpen placeras mot den förhärskande vindriktningen. Sätt banden på 100-120 centimeters höjd.  Bind inte för högt upp, rotsystemet stimuleras av att trädet rör på sig.

Skötsel
Under tiden trädet etablerar sig behöver det vatten. Under etableringstiden handlar det om en gång i veckan minst. Även gödsling är viktig. Se till att få riktiga skötselråd för trädet när ni köper det!

Lycka till med trädlyckan!
 


Månadens boktips: Gourmetträdgården

Boken Gourmetträdgården är en alldeles nyutkommen kombinerad odlings- och kokbok skriven av Lena Israelsson, köksträdgårdens okrönta drottning. Lena har skrivit många böcker, men kan mycket väl vara hennes allra mest personliga bok hittils. Här delar hon med sig av sina mesta favoriter i kökslandet, och beskriver både hur man bäst odlar dem och bäst tillagar dem.

Foto/copyright: Lena Israelsson, ur boken Gourmetträdgården.

Idén bakom konceptet "gourmetträdgård" är enkelt och helt lysande: när du sår och planterar dina grönsaker på våren ska du redan ha klart för dig vad för slags mat du ska använda dem till. Risken är annars att du odlar för mycket, varken har tid eller inspiration att ta grödorna tillvara när allt är redo att skördas, och svinnet blir ett faktum.

Foto/copyright: Lena Israelsson, ur boken Gourmetträdgården.


När du gourmetodlar väljer du bara de allra godaste sorterna, och odlar inte mer av varje sort än du vet att du kommer ha användning för. Detta menar Lena Israelsson att hon lärt från alla de duktiga invandrade odlare hon träffat genom åren i Sverige. Och boken är också full av berättelser om de olika människor från världens alla hörn som inspirerat henne och lärt henne ovärderliga odlingstips som hon nu delar vidare med oss.

Foto: Emma Olevik


Boken är indelad i 12 kapitel som har rubriker som "När jag blev bladfrälst", "Ska vi gå på tomatprovning?" och "Kimchi och annat asiatiskt" och hon blandar välskriven och tänkvärd text med odlingsinstruktioner, sortförslag och recept på ett så trevligt och inspirerande sätt att boken är svårt att lägga ifrån sig. Själv blev jag så sporrad av kapitlet om blad att jag genast beställde tio olika sorters bladgröntfröer och började planera för årets sallatsskörd!


Foto: Emma Olevik


Det är verkligen en skatt som Lena Israelsson delar med sig av. Många års odlingserfarenhet som hon kokar ner till lätta, praktiska men samtidigt otroligt kloka råd, utan att någonsin bli mässande eller skriva någon på näsan. Framförallt lyckas hon förmedla odlingsglädje och passion genom sina välformulerade texter och fantastiskt vackra fotografier, och den passionen vill jag mer än gärna bli smittad av om och om igen!


Här kan du köpa boken:

Gourmetträdgården på Adlibris
Gourmetträdgården på Bokus
Gourmetträdgården CDON













Månadens trädgårdspryl: Spaden

Foto: bschwehn via sxc.hu
Med våren alldeles runt knuten behöver man inte vara någon spågumma för att ana att en hel del grävning står på schemat. Trädgårdslandet kanske ska luckras, vårblommor planteras, en ny rabatt anläggas, komposten vändas... Här kommer krävas en bra spade! Men hur ska en bra spade vara, och vad finns det för olika varianter? Nu reder vi ut begreppen!

Det finns i princip två olika varianter av spadar: med spetsigt blad:

Foto: Karlstad Redskap

och med rakt eller lätt rundat blad:

Foto: Radius Garden


Foto: Fiskars

Spadar med spetsigt blad använder man i regel till de större och tuffare jobben då den "skär" ner i marken bättre, exempelvis genom grässvål och i stenig mark. Spadar med rakt eller rundat blad fungerar till de flesta lättare grävjobb som exempelvis plantering.

Så ska spaden se ut:

  • Trampkanten ska vara så bred som möjligt så man får bra grepp och grävkraft
  • Bladet ska vara nedfasat framifrån och bak
  • Handtaget ska vara greppvänligt och rymma hela handen
  • Det ska inte finnas några vassa kanter eller detaljer på handtag eller skaft som du eller dina kläder kan få skador av

Rätt längd på spaden:

Både för kort och för lång spade leder till fel belastning av ryggen och kan i värsta fall orsaka ryggskott. När du står rak med skor på och ställer spaden med spetsen bredvid din fot ska handtaget nå upp till din armbåge. Du ska kunna lägga armbågen på handtaget utan att höja eller sänka axeln. Hellre något för kort än för lång.

Tänk på att försöka belasta ryggen så lite som möjligt när du gräver! Böj på knäna!